Vad är Brasiliansk Jiu-jitsu?
För det mesta lägger Brasiliansk Jiu-jitsu fokus på brottning som involveras strypningar och lås. Inom den här kampsporten används inte slag med knytnävar eller sparkning. Det finns dock en version vid namn Gracie Jiu-jitsu som drar nytta av både slag och sparkar som försvar. När man väl är nere på marken ska man försöka få en gynnsam kontrollposition på sin motståndare. Sedan kan man fortsätta med en strypning eller ett ledlås. Om man däremot befinner sig i underläge ska man försöka att ta tillbaka kontrollpositionen eller i alla fall nå en neutral position.
Ett par ordinära positioner är sidokontroll, mount, back mount och guard. Teknikerna skapades med målet att ge utövaren den mest storartade fördelen. Det allra bästa är att dra nytta av de positioner där man har den fulla kontrollen, flexibiliteten, balansen eller kraften. Oftast finner man ett större antal motanfall som man kan utföra med en teknik.
Träningsschemat och bälten inom Brasiliansk Jiu-jitsu
Under en träning inkluderas vanligtvis uppvärmningen, träning gällande teknik, sparring och träning gällande fysik. En stor andel av klubbarna använder sig av mer sparring än andra stilar av jujutsu i Sverige. Trots detta finns det olikheter mellan klubbarna. Vissa använder exempelvis dräkter och andra inte. Det finns även olika nivåer av bälten, 6 för att vara exakt. Man tar ibland även hjälp av streck för att visa hur nära man är till nästa bälte. Rött bälte mottas endast av de få människor som har lyckats nå upp till den nivån (endast ett par i hela världen). De som inte har nått åldern 16 har andra färger. Detta är för att reglerna säger att man inte får nå det blåa bältet förrän man är 16. Det tar en ganska lång tid innan man kan få nästa nivås bälte, då Brasiliansk Jiu-jitsu är väldigt tufft. Det är här viktigare med rätt tekniker än rätt utförande. Det tar ungefär två år att nå det blåa bältet. När man tävlar delas man in beroende på bälte. Man räknar dock också in viktklass. Det finns vissa tekniker som man inte är tillåten att använda om man inte har nått en viss nivå. Man kan vinna tävlingen antingen genom att få flest poäng, genom submission eller om domaren avbryter matchen.
Tävlingar för Brasiliansk Jiu-jitsu
Brasilianska Jiu-jitsu tävlingar blir allt mer populära. Den allra första tävlingen hölls i Sverige år 1998. Sedan dess har kampsporten blivit den största tävlingskampsporten i landet. Man bär en judodräkt under tävlingarna. Trots att man står upp i början av matchen slutar det ofta med att det mesta sker på marken. Om motståndaren ger upp vinner den andre. Om tiden tar slut och ingen har gett upp går domarna igenom poängen som utdelas beroende på teknik. Den tävlande med mest poäng vinner då. På senare tid har en annan sorts Brasiliansk Jiu-jitsu blommat ut vid namn Submission Wrestling. Där använder man inte dräkt och sporten är egentligen mer lik brottning. T-shirt och shorts är det man tävlar i istället för dräkt.
Risker som finns
Vilken sport man än utövar måste man vara beredd på att det finns risker. Musklerna kan ta skada om man inte tränar på rätt sätt. Hälsporre, benhinneinflammation och muskelbristning är ett par av de skador som kan uppkomma. Nedan ska vi tala lite mer om hälsporre, vad det egentligen är och vad man kan göra om man har drabbats av den här skadan.
Hälsporre uppkommer när man överbelastar den sena som finns på fotens undersida. Den här skadan uppstår vanligtvis om man har tränat i skor som inte är utformade efter sin fot. Om man vill undvika skadan ska man i första hand se till att besöka en av de skobutiker som mäter ens fot, tar reda på var man lägger vikt när man går och sedan rekommenderar de bästa skorna till en. Om man redan har fått hälsporre kan man känna av smärta under eller inuti hälen.
Skadan brukar läka av sig själv efter vila, men om man vill hjälpa till på traven kan man ta kontakt med en naprapat eller sjukgymnast som ger en exempel på stretchningsövningar som man kan utföra. Om det gör väldigt ont kan man alltid testa smärtstillande läkemedel. Om man har provat allting och fortfarande har ont kan en läkare ge den drabbade en kortisonspruta under hälen.